Benito Juarez och Coatzacoalcos
Förra veckan hade jag och Pia två dagar ledigt och när vi är lediga så ligger vi inte och latar oss. Under vanliga dagar så händer det inte så mycket så när vi väl är lediga så försöker vi passa på att hitta på någonting. Då vi tillbringar ganska mycket tid på internetcaféet så har vi lärt känna Juan och Jess som jobbar där. Det är helt underbara människor och "La casa de los tesoros" har blivit som ett andra hem för oss. Dom bjöd med oss på en endagarshajk i Benito Juarez, ett naturreservat en bit från Catemaco. Det lät helt underbart så vi tackade självklart ja.
Benito Juarez
Jess sa att hajken skulle bli lite tuff så vi utrustade oss med kängor och långbyxor. När vi kom fram till Benito Juarez så fick vi även vandringsstavar för att hjälpa oss hålla balansen. Nu var vi utrustade för det mesta. Vi blev tillsagda att akta oss för giftiga ormar och sen bar det iväg. Vi hade en underbar guide som berättade massor med inressanta saker om alla insekter, träd och djur vi såg. Det var på spanska men jag förstog ganska mycket och resten fick Pia översätta åt mig. Hittade Guiden någonting ätbart så fick vi självklart smaka en bit. Guiden bar till och med Pias ryggsäck så att det skulle vara lättare för henne att ta kort.
Pia lärde sig den hårda vägen att det är dumt att packa smörgåsen längst ner i ryggsäcken
Efter lunchen så lämnade vi leden för att klättra upp till nästa vattenfall och nu var jag otroligt glad över kängorna, byxorna och staven. Det var väldigt brant, fullt av taggiga buskar, ostadigt underlag och tugnt. Det var verkligen ingen söndagspromenad. Vi klättrade ganska länge och det var riktigt tungt. Vi fick slita ordentligt och när vi var nästan uppe så insåg vi att vi var tvugna att ta en annan väg. Det var bara att klättra ner igen för att klättra upp en annan väg. När vi väl kom till vattenfallet så var jag och Pia helt slut och jag tror aldrig att jag varit så svettig i hela mitt liv. Juan och Jess undrade om vi ville gå vidare med dom till ett annat vattenfall eller stanna kvar vid det vi var och bada tills dom kom tillbaka. Valet var enkelt, vi stannade och badade. För er som aldrig har badat i ett vattenfall kan jag säga att det är ren lycka. Jag vet inte vad det beror på men alla världens problem bara försvinner. Jag älskar det!! Det var helt klart värt den jobbiga klättringen upp. Efter badet så satte vi oss på en sten för att torka i solen medan vi väntade på att Juan och Jess skulle komma tillbaka. När dom väl kom så var vi nästan torra så vi badade lite till för att kyla ner oss inför den långa klättringen ner. Ner gick dock mycket lättare än upp vilket jag tror beror på den extra energin vi fått från doppet i vattenfallet. Då vi tagit oss tillbaka till bilen så bjöd guiden in oss på middag i hans hem. Det var ris med kyckling i stark sås. Jag tycker inte om stark mat så Jess fixade så att jag fick en till tallrik så att jag kunde ta så mycket stark sås jag själv ville (istället för att äta mat som badade i sås). Påväg hem så frågade Jess och Juan om vi ville följa med dom till Coatzacoalcos dagen efter. Dom skulle dit och göra några ärenden så vi skulle kunna åka med. Självklart ville vi ju det, vi hade ju en ledig dag till att fylla.
Tuff klättring
Det här är vattenfallet vi badade i, det finns tyvärr inga bilder på när vi badar men det är för att det inte fanns nån som kunde ta kort på oss
Vi hade en helt underbar dag med våra nyfunna vänner. Tänk så mycket bättre allting känns när man har vänner :D
Coatzacoalcos
Nästa äventyr hamnade alltså i Coatzacoalcos som ligger ett par timmar från Catemaco. Jess skulle på en TV-intervju så dom släppte av oss vid ett jättestort köpcentrum. Dom undrade om vi skulle kunna klara oss själva där ett par timmar... Självklart, jag var ju i himmelriket!! Det fanns många saker där som Catemaco saknar: choklad, böcker, snabbmat, air condition, m.m. Vi tillbringade 4 timmar med att shoppa, äta på Subway och bara känna oss civiliserade. Det var helt underbart. När Juan och Jess kom tillbaka så gick vi på bio och såg Eclipse på engelska. Skönt med lite miljöombyte.
Efter bion bar det av tillbaka till Catemaco men resan hem var också ett litet äventyr. Planen var att vi skulle ta samma väg hem som vi hade kommit tidigare på dagen men den var stängd, varför fick vi inte veta då men det var bara att ta en annan väg. När vi kom till den andra vägen märkte vi att den också var stängd så då stannade vi för att fråga vad som hände egentligen. Vi fick då veta att det berodde på valet. Det har precis varit kommunalt val och mot varandra stog två partier som är helt olika från varandra. Då när det ena partiet vann så blev de som röstade på det andra partiet inte så glada. Dom bestämde sig då för att blockera vägarna in och ut ur kommunen i protest. Här stog vi nu, mitt ute i ingenstans utan några uppenbara sätt att ta sig hem. Men tack vare Juans bilkörning och förmåga att fråga efter alternativa vägar så lyckades vi ta oss hem, två timmar senare än planerat.
Benito Juarez
Jess sa att hajken skulle bli lite tuff så vi utrustade oss med kängor och långbyxor. När vi kom fram till Benito Juarez så fick vi även vandringsstavar för att hjälpa oss hålla balansen. Nu var vi utrustade för det mesta. Vi blev tillsagda att akta oss för giftiga ormar och sen bar det iväg. Vi hade en underbar guide som berättade massor med inressanta saker om alla insekter, träd och djur vi såg. Det var på spanska men jag förstog ganska mycket och resten fick Pia översätta åt mig. Hittade Guiden någonting ätbart så fick vi självklart smaka en bit. Guiden bar till och med Pias ryggsäck så att det skulle vara lättare för henne att ta kort.
Guiden skalar en abasbabi med en machete (med Pias ryggsäck på ryggen)
Jag har aldrig smakat abasbabi tidigare men det var riktigt gott
Ett jättevackert vattenfall som kallas för regnbågsfallet eftersom det bildas tydligen en regnbåge när solen lyser på
Juan dricker vatten direkt från berget
Jess försöker äta en chochofrukt, problemet är att den är full med vassa taggar
Då vi gått ett tag började vi undra varför vi hade kängor, långbyxor och vandringsstav. Nog var det lite kuperad terräng men det var inte jättesvårt. Efter ett tag började vi bli ganska hungriga och vi bestämde oss för att stanna vid ett vattenfall och äta lunch innan vi skulle fortsätta till det vattenfall vi skulle bada vid. Juan hade gjort helt underbara mackor till oss. Mums!!
Pia lärde sig den hårda vägen att det är dumt att packa smörgåsen längst ner i ryggsäcken
Efter lunchen så lämnade vi leden för att klättra upp till nästa vattenfall och nu var jag otroligt glad över kängorna, byxorna och staven. Det var väldigt brant, fullt av taggiga buskar, ostadigt underlag och tugnt. Det var verkligen ingen söndagspromenad. Vi klättrade ganska länge och det var riktigt tungt. Vi fick slita ordentligt och när vi var nästan uppe så insåg vi att vi var tvugna att ta en annan väg. Det var bara att klättra ner igen för att klättra upp en annan väg. När vi väl kom till vattenfallet så var jag och Pia helt slut och jag tror aldrig att jag varit så svettig i hela mitt liv. Juan och Jess undrade om vi ville gå vidare med dom till ett annat vattenfall eller stanna kvar vid det vi var och bada tills dom kom tillbaka. Valet var enkelt, vi stannade och badade. För er som aldrig har badat i ett vattenfall kan jag säga att det är ren lycka. Jag vet inte vad det beror på men alla världens problem bara försvinner. Jag älskar det!! Det var helt klart värt den jobbiga klättringen upp. Efter badet så satte vi oss på en sten för att torka i solen medan vi väntade på att Juan och Jess skulle komma tillbaka. När dom väl kom så var vi nästan torra så vi badade lite till för att kyla ner oss inför den långa klättringen ner. Ner gick dock mycket lättare än upp vilket jag tror beror på den extra energin vi fått från doppet i vattenfallet. Då vi tagit oss tillbaka till bilen så bjöd guiden in oss på middag i hans hem. Det var ris med kyckling i stark sås. Jag tycker inte om stark mat så Jess fixade så att jag fick en till tallrik så att jag kunde ta så mycket stark sås jag själv ville (istället för att äta mat som badade i sås). Påväg hem så frågade Jess och Juan om vi ville följa med dom till Coatzacoalcos dagen efter. Dom skulle dit och göra några ärenden så vi skulle kunna åka med. Självklart ville vi ju det, vi hade ju en ledig dag till att fylla.
Tuff klättring
Det här är vattenfallet vi badade i, det finns tyvärr inga bilder på när vi badar men det är för att det inte fanns nån som kunde ta kort på oss
Vi hade en helt underbar dag med våra nyfunna vänner. Tänk så mycket bättre allting känns när man har vänner :D
Coatzacoalcos
Nästa äventyr hamnade alltså i Coatzacoalcos som ligger ett par timmar från Catemaco. Jess skulle på en TV-intervju så dom släppte av oss vid ett jättestort köpcentrum. Dom undrade om vi skulle kunna klara oss själva där ett par timmar... Självklart, jag var ju i himmelriket!! Det fanns många saker där som Catemaco saknar: choklad, böcker, snabbmat, air condition, m.m. Vi tillbringade 4 timmar med att shoppa, äta på Subway och bara känna oss civiliserade. Det var helt underbart. När Juan och Jess kom tillbaka så gick vi på bio och såg Eclipse på engelska. Skönt med lite miljöombyte.
Efter bion bar det av tillbaka till Catemaco men resan hem var också ett litet äventyr. Planen var att vi skulle ta samma väg hem som vi hade kommit tidigare på dagen men den var stängd, varför fick vi inte veta då men det var bara att ta en annan väg. När vi kom till den andra vägen märkte vi att den också var stängd så då stannade vi för att fråga vad som hände egentligen. Vi fick då veta att det berodde på valet. Det har precis varit kommunalt val och mot varandra stog två partier som är helt olika från varandra. Då när det ena partiet vann så blev de som röstade på det andra partiet inte så glada. Dom bestämde sig då för att blockera vägarna in och ut ur kommunen i protest. Här stog vi nu, mitt ute i ingenstans utan några uppenbara sätt att ta sig hem. Men tack vare Juans bilkörning och förmåga att fråga efter alternativa vägar så lyckades vi ta oss hem, två timmar senare än planerat.
Kommentarer
Trackback
