8 juni - Crystal falls
Eftersom vi inte riktigt visste vad dagen skulle innehålla så förberedde vi oss på det mesta. Vi var fullt inställda på att det fanns en chans att det inte skulle bli så vi planerade in en reservplan, just in case. Vi smorde in oss med solskydd, köpte med oss mat och packade allt man kan tänkas behöva för en dag i regnskogen. Vi gick i god tid från huset för att vara säkra på att in missa Mike men (1) skulle han dyka upp? (2) hade allt löst sig med transporten?
Vi väntade, väntade och väntade, vilken tur att vi hade med oss kortlek. Alla på pirata-stationen satt och stirrade på oss när vi satt där, men vi hade ganska roligt. Klockan blev 11 och fortfarande ingen Mike men då Mexiko-tid inte är samma sak som Sverige-tid så bestämde vi ju oss för att ge Mike en extra timme. Efter ca en 20 minuter kom han och sa att utflykten dom varit på på morgonen hade dragit ut på tiden. Han sa att all transport var klar men han undrade om vi kunde tänka oss att vänta i 15 minuter så att han och Rhonda hade tid att fara hem och byta om. Självklart!!! Efter 20 minuter så kom dom och vi skulle börja dagen med att ta en Pirata till nått ställe som jag inte kommer ihåg vad det heter.
Rhonda på piratan med ananasdricka som man köper i påse.
Mike kände någon där som hade en stor bil som skulle klara av den tuffa vägen upp i bergen. Vilken tuff väg det var, Pärlan hade iaf inte fixat det. När vi hade skumpat oss fram på vägar som tycktes krympa efter varje krök och genom ett antal kohagar så kom vi fram till en liten ranch som låg mitt ute i ingenstans och det fanns inte ett vattenfall så långt ögat kunde nå. Vi lämnade bilen på ranchen och betalade nån kille för att få gå på hans tomt. Genom några fler kohagar och sen var vi framme. Helt dolt från resten av världen fanns detta underbara vattenfall. Mike berättade att vi skulle till tre olika och detta var det minsta. Jag kommer tyärr inte ihåg vad det heter men det var jättevackert. Eftersom Pia inte kunde bada så stog jag för badandet och Pia för fotandet.
Det första och det minsta vattenfallet, Pia hade jättekul med kameran :D
Efter att vi plaskat runt i det första vattenfallet en stund så gick vi iväg till det andra. Det andra var min favorit och det såg ut recis som vattenfallen på tv och det var lika underbart. Det kallas för Crystal falls på grund av det kristallklara vattnet. Vi fick höra att vattenfallet inte hade fått något namn innan Mike kom dit för första gången så att då fick han döpa det. Vattnet var underbart svalkande och jag hade kunnat bada hur länge som helst.
Crystal falls, det var precis lika underbart som det ser ut
Bada, bada, bada...kul, kul, kul!!
Vattenfall nummer tre var the Breeze falls och var det största. När man stog nedanför fallet så kände man diset som spreds av vinden (därav namnet). I vanliga fall sprider vattenfallet ut sig över större del av väggen men nu har det varit ganska torrt ett tag.
Breeze falls! När det är mer vatten sprider det ut sig längs nedre "hyllan" som man ser så då ser det ut som en vägg av vatten
Som en liten fisk... jag hade kunnat stanna i hur länge som helst.
På den här bilden kan man verkligen se hur klart vattnet var
Som det kanske syns på bilderna så hade vi en helt underbar dag. Hade vi inte tagit ledigt just dessa två dagar hade vi aldrig träffat Mike och Rhonda och då hade det inte blivit några vattenfall. Vi har haft de bästa lediga dagar man kan tänka sig och det har fyllt på våra energiförråd (det behövdes verkligen). Nu gäller det bara att aporna också har vilat upp sig och har ny energi till att jobba.
