The Great Adventure

Nu kommer äntligen det utlovade inlägget om Veracruz. Jag har inte alls varit på humör för att skriva om någonting egentligen men nu så känns det mycket bättre. Vi har börjat träna och aporna jobbar bättre, det hjälper verkligen.

---

 

 

Anledningen till att vi var tvungna att åka till Veracruz från första början var för att fixa vårat visa. I Sverige kunde vi bara fixa ett tillfälligt visa som måste bytas ut inom 30 dagar. Veracruz ligger ungefär 3 timmar bort så vi tänkte att om vi ändå ska åka så lång så kan vi ju lika gärna stanna nån dag. Det blev då inbokat torsdag kväll till lördag kväll. Vi skulle då ha gott om tid att fördriva på sådant som inte var visa-relaterat.

Pia hade en jättesöt liten kille bakom sig som tyckte att det var så kul att åka buss att han inte ens märkte att han pillade Pia i håret

 

Resan dit gick helt utan bekymmer. Vi tog en av ”lyxbussarna” och det är väl värt pengarna. Det är mer plats än vanligt, den tar dom fina vägarna och har ac. Vi kom fram ganska sent på kvällen så när vi checkat in på hotellet så tog vi en liten promenad för att försöka hitta någon mat. Veracruz är en helt underbar stad och jag kan rekomendera alla att åka dit. Gatumusikanter, färger, liv, rörelse, skratt... vilken kontrast mot det sömniga livet i Catemaco. Efter en liten promenad hittade vi mat.

Vi hittade HAMBURGARE!!!

Det var den godaste hamburgaren jag har ätit på väldigt, väldigt länge. Varken jag eller Pia är jätteförtjusta i den mexikanska maten så hamburgare var helt underbart. Vi var på ett ställe som hette Carl's Jr. och dom hade enorma hamburgare. Mums, mums, mums (jag blir hungrig bara av att skriva om det).

 

 

Maaaaat!!!!

 

Efter middag så bar det iväg till hotellet för en tidig kväll. Vi tänkte att vi skulle hinna så mycket som möjligt dagen efter och sen så hade Immigrationskontoret bara öppet mellan 9 och 13.

 

Utsikt över Zócalon från en balkong på vårat hotell

 

Vilken tur att vi klev upp tidigt för att ha gott om tid på immigrationskontoret. Vi behövde varje minut och sen lite till. Jag orkar inte gå in på detaljerna då jag blir alldeles matt bara av att tänka på det men jag kan säga att dagen innehöll:

• Mycket köande

• 2 turer till ett kopieringsställe/internetställe

• 1 tur till ett apotek för att fota oss

• 1 tur till banken

• 4 gånger fick vi sitta i väntrummet på kontoret

• extremt långsam och otrevlig personal

• spenderade mycket pengar

 

Då vi trodde att det inte skulle ta så lång tid så åt vi bara lite frukost för att sedan äta på subway då vi var klara, det var dumt. Det tog totalt 4 timmar och när vi väl var klara så var vi totalt utsvultna. Vilken tur att Subway låg på samma gata som kontoret. Det smakade nästan som hemma :D

 

Efter god mat så for vi till ett akvarium som ligger i ett köpcentrum. Dom hade jättemånga olika exotiska fiskar och det var lite kul att många går att hitta i närheten av här i närheten. Det värmde fint i våra biologhjärtan.

 

 

Inte en fisk

 

Cool fisk

 

 

Vi lekte lite med kameran vi delfinbassängen (inte heller en fisk)

Efter akvariet så blev det shopping för hela slanten. Gillar man shopping så är Veracruz the place to be. Var annan affär säljer skor och sen kan man få tag i riktigt fina klänningar, tokbilligt. Allt är mycket billigare än i Sverige, man får kolla kvalitén men det mesta är riktigt bra kläder. Jag hittade dock inte så mkt utan vi gick mest bara och tittade runt. Middag blev återigen på Carl's Jr, MUMS!!!!! (man måste ju passa på när man kan). Efteråt så satte vi oss på zócalon för att ta en drink och det var en väldigt speciell upplevelse. Det kom hela tiden fram folk som ville att vi skulle köpa diverse olika saker. Ett utplock av vad som såldes: kläder, halsband, solfjädrar, leksaker, solglasögon, nötter, klockor, hängmattor, små plastfåglar som lös och vickade på huvudet, dockor, m.m. Allt detta samtidigt som gatumusiker försökte överrösta varandra. Det var en underbar kakafoni av sång, musik, skratt och glada människor. För att förstå vad jag menar så måste ni se ett videoklipp som finns på Pias blogg.

Musical confusion at the Zócalo

 

 

Piña Colada på Zócalon

 

Nästa dag gick för att shoppa böcker. Det finns nämligen inga böcker att köpa i Catemaco. Vi hittade tre ställen och ett hade till och med några engelska böcker. Nu har vi så att vi klarar oss ett par månader. Efter bokshoppandet så tog vi en busstur runt staden för att lära känna Veracruz lite bättre. Allt var på spanska så jag fattade ingenting, men det var intressant av andra anledningar. Bussen såg för det första ut som en spårvagn och när vi satt oss på bussen så bjöds vi först på läsk och kaka. Sen när bussen rullat ett tag så bjöds vi på en shot och det var bland det vidrigaste jag smakat. Inte nog med att smaken var hemsk, den fastnade även i tänderna. Jag trodde inte att shottar kunde göra det men den här kunde det. Jag blir lätt illamående bara jag tänker på det... usch! Jag ska hålla mig låååååååångt borta från sådana i fortsättningen.

 

 

Ett jättefint hus, det enda jag förstod var att det är en fyr högst upp.

 

Efter turen så var vi ganska trötta så vi satte oss på ett café för att invänta bussen samt börja planera nästa tripp till Veracruz. Vi längtar redan...